Dramapedagog i huset!

Svenska utbildningsväsendet i Helsingfors i samarbete med Föreningen för Drama Och Teater, DOT r.f., samarbetar kring projektet Dramapedagog i huset! för utvecklandet av en konstpedagogisk lärmiljö med hjälp av drama- och teaterfostran.
Målet med projektet Dramapedagog i huset! är att genom konkreta exempel stärka samarbetsprojekten med dramaundervisning för hela grundskolan.
Projektet betonar lokalhistoria och kulturarvet och har lokal förankring i samarbetet med bl a konstutövare och konstinstitutioner. Märkesåret 1809 har varit ett centralt tema för samtliga stadier.

Projektet Dramapedagog i huset! är ett pilotprojekt med syfte att stärka dramaämnets ställning i
skolan genom ett konkret exempel på hur dramaundervisningen kan genomföras och utvecklas till en kontinuerlig verksamhet på alla stadier.
Projektet har omfattat undervisning i drama, lärarfortbildning och utveckling av nya
dramapedagogiska användningsområden. Resultaten presenterades på seminariet
Drama i skolan 15.3.2010 på Kulturcenter Caisa. Till seminariet utkommer också rapporten
om undervisningen vid Nordsjö lågstadieskola.

Bakgrund
Utbildningsverket har finansierat ett tvåårigt projekt kallat "utvecklandet av lärmiljöer", som har möjliggjort att arbeta som dramapedagog i huset!
DOT r.f. har i samarbete med svenska utbildningsväsendet genomfört ett projekt, som arbetar för ett ”kulturskoletänkande” och betonar lokalhistoria och kulturarvet. Projektets två dramapedagoger (som har varit verksamma på Kulturhuset Rastis i Nordsjö och i Sandelshuset i Tölö) arbetar med ämnesundervisning i drama och utvecklar en konstpedagogisk lärmiljö i samråd med personalen. Inifrån huset skapas nätverk och samarbetsprojekt med det omgivande samhället och lokalmiljön. Konstpedagogen stöder lärare som söker utveckla en mera kreativ skolmiljö genom en ökad satsning på samarbete kring konstnärlig verksamhet.

Syftet med sektoröverskridande arbetet är att:
- utveckla nya arbetsmetoder där lärprocessen har en estetisk dimension
- integrera kultur med undervisning i den vardagliga skolmiljön
- vidga lärmiljön från skola till närsamhälle i samarbete med de nationella kulturarvsinstitutionerna (teatrar, museer) samt lokala aktörer
- underbygga och utveckla en ny verksamhetskultur i skolan som bygger på delad sakkunskap och nätverksbildning.
- öka samarbetet mellan läroverk på olika stadier
- stödja och stärka skolpersonal som söker utveckla en mer kreativ skolmiljö
- skapa och sprida ny praxis, rutiner och modell för andra att ta efter och tillämpa

Resultat:

Rektor Ole Sandbacka vill gärna fortsätta med dramasamarbetet. Han tror att drama som konstform och arbetssätt har bidragit till en öppenhet i kommunikationskulturen i huset. Rektorn säger sig märka en förändring dels eleverna emellan men också mellan de olika sektorerna i huset:

”Toleransen i vår skola har blivit bättre, eleverna får från första året i skolan lära sig att man tycker och tänker och framför allt känner annorlunda. De lär sig acceptera olikheter hos varandra samtidigt som deras egen självkänsla och självkännedom växer. Tidigare har vi absolut inte haft något sådant ämne i skolan. Samtidigt får också de elever som tycker om drama visa sig på styva linan – de går inte heller hand i hand med de som har det lätt i matematik eller modersmål så de har en chans att få vara ”en god elev”. Med tanke på direkt samklang med modersmålets mål kommer förstås målen att lyssna, att uttrycka sig samt att uttrycka åsikter fram.
Som slutkläm vill jag som rektor tillägga att jag med alla medel som jag kan tillhandahålla kommer att försöka bibehålla drama på schemat i skolan eftersom det haft en så märkbar effekt på hela skolans verksamhet, allt från mindre mobbning med större tolerans mot olikheter till en bättre självkänsla för eleverna med förmåga att uttrycka sig och sina känslor på ett positivt sätt.”

Dessutom har behovet av elevvård minskat uppger klassläraren Christine Bäck-Louhimies.