DRAMA på Läsordningen!
Undervisningen på Nordsjö ls fortsätter! 

Dramapedagogen i Rastis-huset är Minna Valkama

 

 

Dramaundervisning i Nordsjö lågstadieskola
 

Bakgrund

Nordsjö lågstadieskola med rektor Ole Sandbacka i spetsen har visat stort intresse att integrera drama i läroplanen. Vårt samarbete har nu pågått sedan hösten 2006 då DOT r.f. initierade i samråd med svenska utbildningsverket i Helsingfors ett projektet kallat Dramapedagog i huset!. Nordsjö lågstadieskola var en av våra närmaste samarbetsparter.

Målsättningen har varit att arbeta för ett kulturskoletänkande och betona lokalhistoria, kulturarvet samt de aktuella frågorna i de medverkande samfunden. Projektets två dramapedagoger (som har varit verksamma på Nordsjö lågstadiekola och Sandels i Tölö) har arbetat med ämnesundervisning i drama och utvecklat en konstpedagogisk lärmiljö i samråd med personalen. Inifrån huset har nätverk och samarbetsprojekt skapats med det omgivande samhället och lokalmiljön. Konstpedagogen har stött lärare som velat utveckla en mera kreativ skolmiljö genom en ökad satsning på samarbete kring konstnärlig verksamhet.

Utbildningsstyrelsen delfinansierade detta treåriga projekt under rubriken "utvecklandet av lärmiljöer". Också Svenska kulturfonden samt andra allmännyttiga samfund har stött projektet.


Plan

Övergripande målsättningar

-utveckla nya arbetsmetoder där lärprocessen har en estetisk dimension
-integrera kultur med undervisning i den vardagliga skolmiljön
-vidga lärmiljön från skola till närsamhälle i samarbete med de nationella kulturarvsinstitutionerna (teatrar, muséer) samt lokala aktörer
-underbygga och utveckla en ny verksamhetskultur i skolan som bygger på delad sakkunskap och nätverksbildning.
-öka samarbetet mellan läroverk på olika stadier
-stödja och stärka skolpersonal som söker utveckla en mer kreativ skolmiljö
-skapa och sprida ny praxis, rutiner och modell för andra att ta efter och tillämpa

Konkreti

Ämnesundervisning i drama på Nordsjö lågstadieskola- läroplan i drama

Allmänna målsättningar

Eftersom det ännu inte finns någon kommunal läroplan i drama i Helsingfors har DOT r.f. utvecklat
mål och innehållet för dramaundervisningen på lågstadiet.

Innehållet har skräddarsytts för varje klass med tanke på att stöda de tematiska ämnesområden,
som behandlas i klassen enligt skolans allmänna läroplan i de övriga ämnena eller enligt lärarensönskemål med tanke på gruppsammansättningen.

I dramats arbetssätt ingår alltid träning av social kompetens. Dessutom inövas dramats arbetssätt.
Den tematiska frågeställningen blir en röd tråd, som följer hela undervisningen. Målsättningen är
att skapa en kontinuitet, en progression i dramaundervisningen som fördjupas anefter.
Utvecklingen av läroplanen står i fokus.

Arbetet med utprovningen av läroplanen har pågått parallellt med undervisningen. Var börjar man, hur ser progressionen ut? Det är ett stort arbete som också mognat i och med att projektet erbjudit erfarenheter av långsiktig undervisning i drama.

Tyngdpunkten kommer också i framtiden att ligga på ”lärande genom lek. Genom olika rollspel utvecklar eleverna sin sociala kompetens. De motoriska färdigheterna stimuleras via rörelse, fysiska kontaktlekar samt avslappning. I dramats fiktiva ramar får eleverna möjlighet att bearbeta känslor, också sådana känslor som kan vara svåra att känna igen och hantera.  I roll- och låtsaslek stimuleras barnens fantasi. Med en god fantasi skapas inre bilder vilket banar vägen för det abstrakta och symboliska tänkandet samt språkutvecklingen.


Tre aspekter på undervisningen

“Den sociala aspekten”
Målet är att skapa en trygg och uppmuntrande atmosfär, så att tröskeln för lek, samverkan och
rollspel minskar och eleverna bekantar sig med nya sidor av sig själv och andra.

“Det tematiska perspektivet”
Klassen får möjlighet att behandla och forska intressanta frågeställningar och aktuella teman vid
dramaarbete.

“Den estetiska synvinkeln”
Eleven bekantar sig med konstämnet teater via sin egen erfarenhet, som aktör. Genom
deltagande, handling och gemensam reflektion utvecklas elevens färdighet att leva sig in i (fiktiva)
människor, situationer och miljöer.

Dessa tre aspekter spinner in i varandra och formar en helhet, som inte går att särskilja. Vilken aspekt som betonas beror på "beställningen" och kan variera inom ett och samma dramapass.


Resultat

Utvärdering av undervisningen

Alla dramaprocesser har utvärderats på ett eller annat sätt, antingen i grupp den avslutande gången eller individuellt i efterhand på basen av en evalueringblankett som eleverna fyllde i före dramaprocessens start. De äldre eleverna hade ett individuellt utvecklingssamtal med dramaläraren till slut för att kunna jämföra och se hur inlärningen skett.
Utvärderingen har fokuserat på inlärningen samt utvecklingen på vissa kunskapsområden: det sociala samspelet, det tematiska innehållet samt dramakunskaper.
Eleverna fick reflektera kring:

1. Vad har du lärt dig om att arbeta i grupp?
2. Vad har du lär dig i drama?
3. Vad har du lärt dig om kunskapsområdet (t.ex. Mitt Helsingfors)
4. Något annat?( t.ex. vad var viktigt/ vad överraskade dig?)

Dessa frågor visade sig vara relativt svåra att förstå och att gå igenom i storgrupp. Svaren blev ganska ytliga av typen: "Jag har lärt mig att det är viktigt att samarbeta". Som dramalärare hör jag att vissa barn svarar som de tror att läraren vill. Många dramateoretiker kritiserar att drama utvärderas skriftligt och muntligt. De hävdar att en handlingsprocess som varit aktiv och funnits i hela kroppen inte kan utvärderas senare intellektuellt, utan också utvärderingen borde ske aktiverande. Så har också gjorts på Nordsjö, men det gäller att utveckla också denna bit.

Utvecklandet av evalueringssystemet till en organisk och systematisk del av undervisningen är nästa steg i arbetet. Mina erfarenheter av de privata diskussionerna är positiva, men de är svårare att genomföra och tar mycket tid. I dessa tider av stora klasser är det ytterst viktigt att ha tid för en privat diskussion med eleven.

Elevrespons, några utvalda kommentarer:

-Att jag har mod att våga uttrycka egna tankar och idéer. Att våga stå på scänen och att lyssna.
- Att jag kan lyssna och utrycka mig med kroppen
- Mod att våga utveckla egna tankar och ideär.
- Jag har lärt mig att det inte är så hämskt att stå framme, och jag tycker att det är väldigt
roligt. Jag tycker att jag inte mera är lika blyg som förr. Jag vågar mer än vad jag trott.
- Mina klasskamrater är riktigt bra på drama. Jag har märkt att de blyga kamraterna inte
mera är lika blyga som förut. De vågar göra mer saker. Samarbetet har förbättrats och all
lyssnar mer på varandra än förr
- Jag skulle aldrig ha kunnat ens tänka mig att hela klassen var så bra på drama och att vi
skulle ha kommit ihåg så mycket, så det var jättefint.
- Det har hjälpt oss med att samarbeta och man har fått jöra uppgifter också ensam och det
har letta oss att visa våra känslor.
- Jag sku vilja ha så mycket drama som bara möjligt. Inte bara för att det är roligt, utan
också lär mig känna mina klasskamrater bättre.

Lärarrespons

Att vara med på lärarmötena har varit till fördel. Att arbeta sektoröverskridande i huset förutsätter att dramapedagogen vet vad som försiggår i undervisningen samt huset som helhet.
Också lärarna har evaluerat dramaundervisningen, här några svar:

Vilka förändringar ser du hos eleverna?

- "Vissa elever med koncentrationssvärigheter simmar som fisk i vattnet på drama"
- "Ingen utesluts längre"
-"Rutin och ritualer har skapats"
-" Större förståelse för ämnets natur"

   Vad har varit bäst med dramaundervisningen?
- "Att få utveckla sin egen roll som klasslärare i processen"
- "Samarbete med dramaläraren har gett mig nya infallsvinklar i arbetet"
- "Få möjlighet att se klassen med en annan vuxen"
- "Den konstnärliga kvaliteten"
- "Drama fungerar som förebyggande elevvård"

 

Rektorns respons

Rektor Ole Sandbacka vill gärna fortsätta med dramasamarbetet. Han tror att drama som konstform och arbetssätt har bidragit till en öppenhet i kommunikationskulturen i huset.
Rektorn säger sig märka en dels eleverna emellan men också mellan de olika sektorena i huset:
”Toleransen i vår skola har blivit bättre, eleverna får från första året i skolan lära sig att man tycker och tänker och framför allt känner annorlunda. De lär sig acceptera olikheter hos varandra samtidigt som deras egen självkänsla och självkännedom växer. Tidigare har vi absolut inte haft något sådant ämne i skolan. Samtidigt får också de elever som tycker om drama visa sig på styva linan – de går inte heller hand i hand med de som har det lätt i matematik eller modersmål så de har en chans att få vara ”en god elev”. Med tanke på direkt samklang med modersmålets målkommer förstås målen att lyssna, att uttrycka sig samt att uttrycka åsikter fram. Som slutkläm vill jag som rektor tillägga att jag med alla medel som jag kan tillhandahålla kommer att försöka bibehålla drama på schemat i skolan eftersom det haft en så märkbar effekt på hela skolans verksamhet, allt från mindre mobbning med större tolerans mot olikheter till en bättre självkänsla för eleverna med förmåga att uttrycka sig och sina känslor på ett positivt sätt.”

 

Sammanfattning och framtidsidéer

Slutsatser

På basen av utvärderingen samt aktuella forskningsrön vill DOT påstå att väl genomförd dramaundervisning påverkar positivt utvecklingen av elevers självförtroende och kommunikationsförmåga samt stöder elevernas förståelse av sig själva och deras roll i sociala sammanhang. Det är ett väl dokumenterat faktum att vi lär oss bäst genom att göra det själva (learn by doing). Enligt forskning gjord av National Training Laboratories, Mayne, USA, så minns vi bara 5 % av en föreläsning och 10 % av något som vi har läst en vecka efteråt, medan vi minns hela 75% av något som vi har lärt oss genom att göra det själva! Detta talar starkt för att inkludera aktiva inlärningsmetoder i undervisningen. Det är här drama kommer med i bilden. Drama är ett väletablerat ämne i skolan i många länder. I Storbritannien, Singapore och Australien är dramaundervisning till och med obligatoriskt fram till att eleverna börjar åttonde klass. Genom drama i skolan kan man skapa meningsfulla interaktioner mellan eleverna och ge dem utrymme att utvecklas och "testa" olika uttryckssätt i en säker miljö.

Utvecklingen av elevernas dramakompetens

Målet för dramaämnet är att ge insikt i betydelsen av hur fiktion skapas samt ge insikt i vilken betydelse det dramatiska uttrycket har i vårt samhälle i historiskt perspektiv, i nutid i ett digitaliserat samhälle och som forum för framtidsskisser. I drama används både deltagarnas och åskådarnas fantasi för meningsskapande. Lärande i drama omfattar både känslomässigt engagemang och reflektion.

Utveckling av läroplanen

Arbetet med utprovningen av läroplanen har pågått parallellt med undervisningen.
Parallellt med utvecklingen av metoder för behandling av de teman som ställts upp i läroplanen
har DOT:s personal skissat dramats ABC. Var börjar man, hur ser progressionen ut? Det är ett stort arbete som också mognat i och med att projektet erbjudit erfarenheter av långsiktig undervisning i drama. Behovet av en läroplan i drama är som störst bland modersmålslärarna på högstadiet och i gymnasiet. I dagens läge kan en lärare undervisa i drama utan att ha fått en endaste timme undervisning i ämnet. Absurt, om man jämför med andra ämnen! Lärarna på bland annat Lönkans högstadium och Tölö gymnasium som handletts av DOT:s pedagoger, har reagerat över detta missförhållande och kontaktat oss för att få till stånd mer fortbildning i drama. Som bäst planeras flera olika dramafortbildningar för lärare, där målet bl.a. är att utarbeta en kursplan för en dramakurs. Samarbetsparter är Svenska modersmålsföreningen i Finland rf och Educode Oy (fd Opeko).

Kontinuitet och progression

Kontinuitet bär frukt. En positiv rutin, tolerans och kännedom om drama som konstform och
arbetssätt skapas redan tidigt på daghemsstadiet. Drama förutsätter disciplin, anpassning och koncentrationsförmåga. Koncentrationen är grundläggande för möjligheterna att ta till sig det drama har att erbjuda. Att utveckla personligt ansvar och självdisciplin tar tid, men drama kan ge en chans att leka fram det. Progressionen i dramaundervisningen har medfört positiva förändringar. Redan nu kan märkas att elevernas dramakompetens ökat och fördjupats i och med en kontinuerlig verksamhet. Lärarna vet också att kräva mera och bättre dramaundervisning, de vågar också själva prova på modigare än tidigare. De förstår syftet med dramaövningarna och kan verbalisera målen med dramaundervisningen vilket ökat förståelsen hos kollegor och föräldrar samt motivationen hos eleverna att arbeta med drama. Vad är drama? Vad kan vi lära oss utav det? Känslor står i fokus i drama. Det går att bearbeta känslor på ett godkännande och konstruktivt sätt. När drama fungerar som bäst öppnar den för nya idéer och sammanhang. Drama kan hjälpa att bygga en skapande dimension i skolarbetet. I en föränderlig värld, med djup ekonomisk depression, globala hot och nedskärningar av grundtryggheten i vardagen, behövs forum för trygg gemenskap, samvaro och aktivitet. Drama kan vara ett redskap för att bryta apatin och känslan av vanmakt. Drama ger deltagarna en chans att spela huvudrollen i sitt eget liv. Det inger hopp och styrka.
Kurserna för de olika årskurserna ligger som grund för fortsatt arbete på skolan. Lärare, föräldrar och barn är positivt inställda till undervisningen. Det tar tid att etablera en verksamhet så att alla förstår idén med verksamheten och stöder den.

 

Dramaundervisningens framtid

Framtiden står öppen. Utan kontinuerlig finansiering kan detta utvecklingsarbete inte fortsätta. Verksamheten har nu nått en sådan punkt, att den borde stabiliseras och få en säker finansiering för att kunna fördjupas. Vi hoppas finna medel för ett fortsatt arbete med utvecklingen av lärmiljön på Nordsjö lågstadieskola, så att innehållet kan fördjupas och drama blir en organisk del av verksamheten på skolan också i framtiden.

 

DOT jobbar mångsidigt med olika grupper på såväl skolor som daghem.
Tag kontakt så kan vi tillsammans skräddarsy projekt
som passar er skolas eller ert daghems behov!
 
Kultur i skolan-projekt

Kultur på dagis